- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Fjärde cykeln. Förra afdelningen /
100

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Samvetet tystnar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

auktion, det tillfaller den mestbjudande. Därom vet min
bror ej heller minsta soupçon?

– Pöbeln radoterar. Enfin; vill du köpa tillbaka
Falkby för dessa föregifna utländska penningar?

– Icke Falkby, icke min egen lycka, om jag än
nödgades tigga mitt bröd på gatan. Förr skulle jag
förgås af hunger. Men antingen låter du inhibera
auktionen på Falkby, eller blottar jag för drottningen hela
din dubbelhet. Hon skall tro mig, ty hon vet – och
Gud vet – hvad denna bekännelse kostar mig. Nu har
jag sagt dig allt, nu kan du anse äfven mig för din
fiende, om du icke hellre föredrager att anse mig som
din trognaste vän. Välj!

Och grefvinnan Liewen aflägsnade sig med högburet
hufvud, men med högröda kinder, upprörd och darrande.
Det hade endast behöfts ett ord, och hon hade gråtande
kastat sig i sin brors armar. Men detta ord uteblef, och
syskonen voro skilda för alltid.

Grefve Torsten stod en stund förvånad öfver detta
ovanliga utbrott af en så mild och vek varelse. Han
eftersinnade priset för sin systers kärlek. Det kostade
honom endast en vink, och Falkby var räddadt, hans
syster blidkad. Men skulle väl han, den statskloke,
ogenomskådlige mannen, erkänna sig besegrad och rodna
för en kvinna? Nej – det kalla löjet återvände ännu
engång på hans läppar. Han ringde. Sekreteraren kom.

– Ehrenbrand – sade grefven med ett nådigt
smålöje – jag har tänkt på er befordran. I morgon
afgår en beskickning till Petersburg. Min vän, gör er
resfärdig, ni skall börja er diplomatiska bana. Var viss
om min protektion.

Den unge mannen stannade bestört och oviss huru
han borde uttyda denna oväntade utmärkelse.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:21:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/d/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free