- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Fjärde cykeln. Förra afdelningen /
132

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 16. Junos hämnd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hädanefter kan betrygga dig mot alla förolämpningar, är det
hans majestäts nådiga vilja – såframt du själf ej har
någonting däremot – att du nästa söndag i vårt
hofkapell sammanviges med denne unge man, som älskar
dig och som blifvit lika oskyldigt förföljd som du själf.
Det är ju eders majestäts högstegna befallning, om jag
ej misstager mig?

– Fullkomligt! Hennes majestät har på det nådigaste
sätt behagat förekomma mina önskningar, svarade
konungen, bitande sig i läppen.

– För öfrigt blir det min sak att erhålla din förmyndares
samtycke och att sörja för din hemgift. Du äger vid
din återkomst att välja den bästa stadsgård, eller det bästa
hemman i Vasa län, hvilketdera du önskar, och draga växel
på min handkassa för köpesumman. För att ytterligare
med vår kungliga ynnest godtgöra all den infami, som du,
mitt barn, så oskyldigt lidit, vilja hans majestät och jag,
jämte vårt hof, hedra edert bröllop med vår kungliga
närvaro. Är det ej så, ers majestät? Och ni, grefve
Bertelsköld, som tagit en så generös del i denna flickas öden,
skall säkert ej uteblifva vid detta glada tillfälle?

Konungen nickade, Bertelsköld bugade båda – stumma,
förbittrade och förödmjukade.

– Jag tackar er, sire! Jag tackar er, herr grefve,
fortfor drottningen med en knappnål i hvarje ord. –
Hvilken lycka, mina barn, när en högsint konung och
en lojal adel förena sig att skydda oskuld och rättvisa
äfven bland deras ringaste undersåtar! Farväl, mina
vänner, vi återse hvarandra. Farväl, sire; blottställ er
icke för mycket på nästa jagtparti! Farväl, herr grefve;
hälsa grefve Horn, när han träffas, och försäkra honom
om vår nådiga bevågenhet!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:21:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/d/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free