Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. En utflykt år 1738
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
några påsar med blanka riksdalrar. – Kände ni våra
förhållanden, skulle ni inse, att ett ruineradt land,
såsom vårt, icke ryckes ur sin vanmakt med krus och
bockningar för en inbillad ära, utan med redlig flit
och de största ansträngningar. Ni, som icke sett andra
tider, kan tycka att vi simple borgare borde anse det
för en stor heder att möta er på trappan med
ödmjukaste anhållan att ni ville taga emot våra penningar.
Men jag, min unge herre, har sett de dagar, då detta
landet på femtio mils omkrets icke ägt så mycket som
behöfts för att köpa tio tunnor salt, och då Görfz
nödgades utpressa blod, för att hopskrapa denna summa,
som ni nu kallar en småsak. Gud gifve ni aldrig får
se det, herre; ni skulle då lära er bättre respekt för
arbetet och arbetets frukt. Här äro penningarna. Farväl;
jag önskar er lycklig resa.
-
6. En utflykt år 1738.
Du rider ut genom norra tullen. När du arriverat
till Veikars, grenar sig en byväg åt vänster mot
kusten, men du följer stora vägen utmed Kyro älf till
bron vid Lillkyro kyrka. Härifrån löper strandvägen
norrut till Vörå och Ny-Carleby, men du continuerar
upplandsvägen åt höger, som går till Storkyro. Det vill
säga, ifall du ej préfererar att logera öfver natten på
Lillkyro prästgård, hvilket vore tranquilare, emedan
vägarna där i nejden oroas af vagabonder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
