Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Slut på äfventyret i Lillkyro skog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
knappt tre steg från hans hufvud; men armen som bar
den träffades af ett slag med järnstören och fällde
pistolen till marken, där den brann af.
Striden hade utan allt tvifvel blifvit blodig, om icke
den person, som kallades Lauri, hade kastat sig emellan,
under uppenbar fara att träffas af de yxar och knifvar,
som svängdes i skymningen.
– Galningar! – ropade han till de förbittrade
angriparne – ha ni någonsin hört talas om starka majoren?
Detta namn hade en förunderlig verkan. Huggen,
som mättades, föllo icke; ropen och ederna tystnade
tvärt; banditerne tycktes tveka.
Lauri underlät ej att begagna sin fördel.
– Blygs ni inte? utropade han. I majorens tid
stodo vi en emot sex fullrustade karlar, och här stå
ni sex emot en, sedan ni tagit hans vapen! Hade ni
minsta heder uti er, skulle ni bära på edra händer
major Bertelskölds son.
– Är han starka majorens son? mumlade karlarne med synbar förlägenhet.
»Starka majoren» var det namn, under hvilket Gösta
Bertelsköld var känd uti dessa nejder, och det namn,
under hvilket hans bragder ännu fortlefde i minnet vid
tiden för denna berättelse.
– Jag säger er att det är hans son – fortfor
Lauri – och om ni visste hvarför han kommit hit,
skulle ni tacka mig för det jag hindrat er att begå
den största dumhet i hela ert lif. Han har kommit
hit, gossar, för att skaffa er något att göra. Han vill
skaffa oss krig!
Icke förr var det sagdt, innan allt var förändradt.
Mordvapnen föllo ur banditernes händer; desse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
