- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Fjärde cykeln. Förra afdelningen /
246

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. Istvans äfventyr

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

alla onda trolldomars menliga inflytande. Istvan kunde
icke vända sina ögon från detta kors: det förekom honom
som hade han sett det för längesedan och som hade
han någongång badat just på denna samma lafve, röd
och varm i imman från ugnen, med en kvast af nyss
utslaget björklöf uti sin hand och omgifven af män och
kvinnor i samma belägenhet.

Medan han sökte att reda dessa dunkla hågkomster,
inkom samme man som han hade att tacka för denna
ofrivilliga resa, löste hans band och räckte honom en
måltid af bröd, ost och sur mjölk. Istvans första fråga
var efter Bogatir, och han kände sig lätt till sinnes, när
han erfor att det trogna djuret befann sig, väl mycket
trött, men för öfrigt godt vid en hafrekrubba i stallet.
Hans nästa fråga var hvad man egentligen ville honom,
och svaret blef helt kort, att han skulle hålla sin mun
tillsvidare; man skulle väl få se hvad han var för en
karl, när »Gråjackan» kom hem.

Istvan hade sina klipska ögon på dörren, men innan
planen hann utföras, hade hans vederdeloman lämnat
badstugan och tillbommat utgången. Det återstod intet
annat än att hålla till godo den måltid, som kryddades
af fasta, nattvak och mödor. Men när detta var gjordt,
kröp Istvan på lafven, för att genom gluggen se åt huru
denna trakt af världen såg ut.

Han såg framför sig en lång sträcka af bördiga
åkerfält, gröna af rågbrodd och genomflutna af en bred
älf. Vid stranden af denna älf var en by, som han
tyckte sig känna igen, och tätt invid badstugan var en
brunn, där han någongång varit med om att hinka upp
vatten åt hästarna. Nära denna brunn stod en gammal
och krokig tall, hvars nedersta tjocka och raggiga grenar
bildade likasom en inbjudande sittplats, och denna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:21:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/d/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free