Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 17. Spindeln och gräshoppan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
honneur</i>, att han slagit sig på att bli kvick; det måste ha
kostat honom en oerhörd ansträngning. I sanning har han
icke gjort hans majestät en stor ära med att jämföra honom
med patriarken Abraham; men jag lämnar därhän, om
fröken Taube finner sig lika smickrad af denna jämförelse.
– Att blanda sig i hans majestäts husliga
angelägenheter ... hvad fan angår allt detta Coyet?
– Det kommer an på. Vår dygd, monsieur de
Broman, kan känna sig fullkomligt satisfierad af att hans
majestät låtit viga sig på sidan med fröken Taube;
hvarför icke? Jag känner suveräner som icke besvära
sig med så många formaliteter. Men tillåt mig fästa er
uppmärksamhet på att Carl XII var ungkarl, och sedan
hans tid finns här i Sverige en hop personer, som anse
en fru för mycket, och två för en lyx. Hennes majestät
är utan tvifvel ett så förståndigt fruntimmer som man
kan begära af hennes år, men det ges likväl saker, som
till och med en drottning icke gärna förlåter sin man,
i synnerhet om de få en viss éclat. Och sedan Coyet
fått det olyckliga infallet att förlikna hennes majestät
vid Sara, som icke mer var en skönhet, fruktar jag vår
nådiga drottning ... ni vet, att hon anses äga ett
släkttycke med sin salig herr bror.
– Det kan jag intyga, som varit hotad med mer än en
sottise för hofdamernas tassel. Parbleu, jag gör ingen
hemlighet däraf, och dessutom har det stannat vid blotta hotelser.
– Ni har rätt, hvad lider man ej för sin konung?
Emellertid är det ni, monsieur de Broman, som kommer
att bli det första offret.
– Jag? Det är omöjligt. Jag är så oskyldig som
en mumie i hela denna inklination.
– Hvem skulle ett enda ögonblick tvifla därpå?
Och likväl – kommer ni ihåg fabeln om lejonen som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
