Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 17. Spindeln och gräshoppan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tvistade och åter försonades? Det är ni, min älskvärde
och dygdige kammarherre, som blir det pris, med hvilket
vår nådige konung skall återköpa sin husfred.
Gunstlingen rodnade icke mer; han bleknade.
– Ers excellens torde ha rätt, sade han. Befall öfver mig.
– Nåväl – fortfor Bertelsköld, i det han återtog
den ton af öfverlägsenhet, blandad med förakt, hvilken
han mot slutet af detta samtal knappt gjorde sig mödan
att dölja jag – vill sauvera er dyrbara existens åt
fäderneslandet. Ni går genast till konungen. Ni berättar
honom – liksom af er själf, förstår ni – att Coyets
memorial är i allas mun och att det ofelbart skall
inlämnas till ständerna och åstadkomma ofantlig skandal,
oberäknadt det att konungen måste skicka fröken Taube
ur landet, därest icke hans majestät ger sitt obetingade
consentement och samtycke till mesurerna emot rådet. Åt
drottningen säger ni hvad ni behagar. Är jag förstådd?
– Ja, ers excellens, svarade den förödmjukade
gunstlingen med en mycket djupare bugning än förr.
– Farväl, monsieur de Broman! Ni kan vid tillfälle skicka mig er vagn.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
