- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Fjärde cykeln. Förra afdelningen /
273

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 18. Ett möte på skridskor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

– Det vågar jag bestrida, svarade grefven; först
för det att ingen skulle understå sig att täfla med
fransyskorna uti grace, och sedan för det att ingen
dansös skulle riskera sina fötter i remmarna af en
skridsko.

Mais si, sade den unga damen, förtretad af
motsägelsen. – Var god och åk litet närmare; det är
ju lätt att öfvertyga oss därom.

– Jag vet ej om jag bör våga det, återtog hennes
riddare. Isen är möjligen svagare hitåt.

– Hvad, min herre? utropade fröken de Lynar.
Jag visste icke förut att svenskarne kunna allt till och
med att vara litet fega ibland, när det faller dem in.

– Jag tackar för komplimangen – svarade den
unge grefven, i sin tur stucken och om det roar er,
skall jag ha den äran följa er i döden.

Vid dessa ord åkte han raskt framåt, kanske icke
utan den hemliga önskan att det lilla fransyska
öfvermodet måtte erhålla en passande läxa.

De hade också knappt hunnit tio eller femton famnar
framåt, innan den nattgamla isen plötsligen brast under
deras fötter och båda, dam och kavaljer, sjönko in i
Saltsjöns kalla, försåtliga vatten.

Au secours! Jag dör! utropade fröken de Lynar,
ytterligt skrämd, när hon kände sig sjunka.

Men med henne var det icke så vådligt, ty fåtöljen
ensam var tillräcklig att uppbära hennes spensliga figur.
I värre våda kom grefve Bertelsköld, medan han försökte
hindra stolen att kantra. Hvarje gång han sökte
stöd vid kanterna af isen, brast stycke efter stycke under
hans arm. Åskådarne på Danviks strand upphäfde höga
rop. Hofvets skridskolöpare och lakejer blefvo faran
varse och skyndade ditåt. Men de hade ett godt stycke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:21:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/d/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free