- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Fjärde cykeln. Förra afdelningen /
289

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 21. En vindskammare vid Västerlånggatan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

21. En vindskammare vid Västerlånggatan.

Det hus, som ägdes och beboddes af den rika fru
Sager vid Västerlånggatan, var ett af de äldsta i
trakten och stod på forntida vis med gafveln åt gatan.
I förhållande till sin ringa längd och bredd var det ganska
högt och bestod af tre våningar, förutom en hög vind
med brant tak, belagdt med skiffer. Jordvåningen upptogs
af boden, placerad på gafveln, en bodkammare, som
beboddes af bokhållaren, kök, handkammare och drängrum.
En trappa upp var praktvåningen, bestående af
fyra rum, hvaraf två stodo för sonens räkning, ett för
främmande och ett för gamla fru Sager själf, men af
de fyra motsvarande rummen två trappor upp voro två
obebodda och begagnade till upplagsrum för lärfter; det
tredje beboddes af bodjungfrun Lovisa, en fattig släkting
på långt håll, och under hennes närmaste tillsyn bebodde
Ester Larsson det fjärde rummet, en vindskammare med
utsikt mot öster.

Det var till denna högt belägna fristad den vördiga
frun en dag klockan tre på eftermiddagen i egen person
beledsagat sin förhoppningsfulle son från kammarkollegium,
åtföljd af den unge grefve Bertelsköld, i det lofliga
ändamålet att förskaffa sin unga skyddsling de musikaliska
insikter hennes far hade önskat och hvilka, som vi
erinra oss, bestodo i lektioner på harpa. Sannolikt hade
den goda frun en viss farhåga att tillåta musikaliskt
klingklang nere i hennes egen våning, där Ester tog sina
öfriga lektioner, emedan det kunde ge anledning till prat
bland grannarne, och för resten var fru Sager nog
försiktig och mån om sin skyddsling, att icke tillåta någon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:21:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/d/0289.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free