Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 23. Samma natt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Förvåning, bestörtning, oro, förtrytelse intogo efter
hvarandra ynglingens själ. Var det verkligen Ester
Larsson? Hvilket lättsinne af ett barn! Hvilken djärfhet af
en flicka utan börd och världsvana, att intränga förklädd
på denna mötesplats för allt hvad hufvudstaden hade
förnämt och lysande! Och huru var detta ens möjligt?
Skulle verkligen Larsson själf, denne styfve demokrat,
ha låtit sin faderliga svaghet förleda sig ända därhän
att tillfredsställa denna nyck af hans bortskämda
älsklingsbarn? Samma fåfänga, som bevekt honom att gifva sin
dotter en uppfostran vida öfver hennes stånd, skulle då
närt hos honom den hemliga önskan att låta henne
okänd triumfera med personliga företräden inför majestätet
och hofvet? Någon annan förklaring var knappast möjlig.
Och ju vissare detta förekom Bertelsköld, desto mera
vände sig hans harm mot en far, som så oförlåtligt
kunde sätta sitt barns rykte i våda. Arma barn, hvad
skulle det blifva af henne under en sådan ledning, i
farorna af detta lättsinniga hof, mot hvars glans hon
flög som en fjäril mot ljuslågen? Och hon var likväl,
i allt sitt vilda öfvermod, en ovanlig, en älskvärd, en
rikt begåfvad varelse, hvilken måste räddas för hvad
pris som helst, om det ock gällde att försvara henne
mot hennes egen fars obetänksamhet.
Bertelsköld betänkte sig icke länge. Han beslöt att
genast uppsöka Larsson, hvilken ännu dröjde kvar bland
grefve Tessins gäster.
I detsamma uppslogos dörrarna, och drottningen,
som återhämtat sig från sin svindel, ledsagades till
sin vagn af värden, värdinnan och sina uppvaktande
kammarfruar. Men emedan kung Fredrik, som alltmera
negligerade sin gemål, behagade fortfarande hedra
soirén med sin närvaro, kvarstannade äfven de fleste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
