- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Fjärde cykeln. Förra afdelningen /
313

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 24. Försåtliga planer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

växte i borgareståndet och hotade att tillintetgöra hattpartiets
klyftiga planer att indraga ståndet i sina intressen,
i samma mån spunnos allt flitigare i mörkret de nät,
som skulle omsnärja den farlige motståndaren och göra
honom oskadlig. Som riksdagsman var han personligen
oantastelig, så länge riksdagen varade; men nu, då sakerna
för hvar dag nalkades mera sin spets, blef det dock för
hvar dag nödvändigare att skaffa honom ur vägen, och
verktyget för denna kabal blef vår gamle bekante, den
i alla slags ränker väl förfarne fiskal Spolin.

Utan att låta skrämma sig af sitt misslyckade försök
att kvarhålla Larsson i Vasa medelst den föregifna
smugglingen af falska silfverdalrar, hade den nitiske fiskalen
genom sina vänner falskmyntarne i Lillkyro skog fått
nys om en person i grefve Bertelskölds tjenst vid namn
Istvan, hvars äfventyrliga öden och godtrogna karakter
tycktes göra honom särdeles passande till bulvan i den
lejonjagt man nu hade för afsikt att anställa. Och sedan
Spolin på ort och ställe insamlat alla tjenliga upplysningar,
begaf han sig på hösten öfver till Stockholm, där han, efter
erhållna instruktioner, icke underlät att uppsöka Istvan.

Det behöfdes icke stor konst för att öfvertyga den
ärlige ridknekten, att han och ingen annan vore den
rättmätige ägaren till dessa stora jordagods, hvilka Larsson
tillhandlat sig af sina brorsdöttrar, efter hvad man sade,
för en verklig röfvarepenning. Tiderna nästefter stora
ofreden voro dessutom så utomordentligt rika på sådana
underbara historier om försvunne och återkomne arftagare,
att de så till sägandes hörde till dagordningen och lätt
funno trovärdighet hos både parter, domare och påkallade
vittnen.

Istvan, som förmåtts att hålla saken hemlig för sin
herre, hade emellertid uppsökt Larsson och på sitt kärfva,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:21:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/d/0313.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free