- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Fjärde cykeln. Förra afdelningen /
365

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 30. Gamla bekanta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vissna, smickras och glömmas, darra en tid för vindarnas
sus och sjunka så bort i den tysta natten. Olika är
också för dem fägringens ålder, olika förvissningens spår;
mycket beror af yttre stormar, det mesta likväl af inre
lugn eller inre strid.

Två fordom tjusande kvinnor, båda i sin ungdom
föremål för Stockholms beundran och de stolte
karolinernes ridderliga hyllning, sutto nu gamla och glömda
i det lilla röda huset på Falkby gård. Båda voro af
samma ålder, nu femtiosex år; båda voro ädeltsinnade,
höghjärtade själar; båda hade delat gemensamma sorger,
gemensamma minnen; båda älskade hvarandra innerligt
och trofast alltsedan barndomen. Men likasom bådas
lynnen skiftade i olika färg, så buro äfven bådas drag
en olika stämpel af årens höst. Grefvinnan Ebba
Liewen, född Bertelsköld, hade bibehållit en stor del
af ungdomens fägring: den vackra, mjällhvita hyn; de
ljufva, goda och glada blå ögonen, som vid minsta
varmare intryck fylldes af tårar; de vackra, fylliga
formerna, som endast hade fått en ansats af matronans
värdiga korpulens; endast det blonda håret hade något
glesnat och grånat. Grefvinnan Eva Bertelsköld, född
Falkenberg, hade till sitt yttre likasom hårdnat under
tidens inverkan; den fordom smärta, smidiga växten
hade blifvit mager och något styf; de eldigt sköna dragen
hade fått ett tycke af stränghet; det svarta håret
begynte blandas med några silfverglänsande strån; endast
de mörka, fordom blixtrande ögonen hade ännu bibehållit
sin hänförande glans.

Grefvinnan Bertelsköld firade nu den ena af sina
länge efterlängtade högtider: hennes älskade ungdomsvän
hade lockats af det första sköna slädföret att resa
de tolf mil, som åtskilde dem, och besöka henne på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:21:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/d/0365.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free