- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Fjärde cykeln. Förra afdelningen /
388

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 33. En afton på Falkby

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vinkade hon flickan till sig, tog hennes hand och tilltalade henne med ömhet.

– Ester, sade hon, du har aldrig, så långt du minnes tillbaka,
ägt någon mor. Föreställ dig, att jag är din mor!

Flickan kysste hennes hand.

– Ja, barn, fortfor grefvinnan, du har i detta
ögonblick icke heller en far att fråga till råds, och likväl
är det för dig ett viktigt ögonblick, ty det gäller att
upprätta din heder och förena dig med en rättskaffens
man, som begär din hand och med hvilken du, om Gud
vill, skall blifva en lycklig, aktad och älskad maka.
Svara mig nu som du skulle svara din mor: hvad säger
du härom? Vill du räcka Bergflykt din hand och blifva
hans hustru?

Ester smalt i tårar, men svarade intet. Grefvinnan
återtog, under det att äfven hennes mörka ögon småningom
fingo den fuktiga glans, som fordom gjorde dem så förtjusande:

– Tro icke att jag vill öfvertala dig, barn; långt
mindre tvinga dig till ett samtycke, som du en dag
kunde ångra, ifall det icke gåfves fullkomligt frivilligt.
Jag läser i ditt hjärta: jag vet hvad där föregår. Jag
har varit ung som du; jag känner de drömmar, som
gyckla för våra ögon i denna ålder af lifvet. Ack, mitt
barn, det kommer en vinter, när allt förfryser, som icke
äger en varaktig rot, och denna rot är, näst tron på
Gud, aktningen för sig själf och känslan af uppfyllda
pligter. Du är skyldig dig själf en upprättelse för din
ungdoms felsteg. Du har en gammal far, som du djupt
bedröfvat och förorättat: äfven honom är du skyldig den
upprättelsen att kunna träda inför honom med öppen
panna och säga: min far, här har ni er dotter tillbaka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:21:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/d/0388.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free