Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 36. Konungens ring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– Farväl! sade hon. Och nu, min far, tillhör jag er. Befall öfver mig!
Några ögonblick därefter ilade släden bort ifrån
Falkby gård, och grefvinnan Bertelsköld stod ensam
kvar med sin återvände son.
-
36. Konungens ring.
Ännu engång inträda vi i presidenten grefve Torsten
Bertelskölds kabinett. Förmaket utanför är uppfylldt
af utländske diplomater, hofmän, militärer och
högre tjenstemän, som vänta på företräde. Alla vända
sig mot den uppgående solen. Alla täfla om att tigga
en nådeblick af den man, som nu skall taga rikets tyglar
och, lyftad på segrande hattekullar, länka Sveriges öden
mot nya banor i ständernas och frihetens namn.
Det är ju midt i Sveriges så kallade frihetstid.
Därinne sitter den snart allrådande mannen, Sveriges
verklige konung, fastän en annan bär namnet. Han
har kanhända åldrats och vissnat under bördan af alla
de intriger som fört honom till makten; men det märker
ingen. Den broderade sammetsrocken döljer skickligt
hans magerhet; den ytterst väl friserade peruken gömmer
de grå håren; ett fint anbragt, nästan omärkligt smink
ger hälsans och ungdomens färg åt den fårade pannan
och de förtorkade kinderna. Endast en grön skärm öfver
ögonen skymmer något den förr så hvassa blicken, som
genomskådar alla, men själf kan genomskådas af ganska
få. Det betyder dock föga: en tillfällig svaghet i synen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
