Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Prinsessan af Vasa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fältskärns tolfte berättelse.
Den nya brasan tändes med näfver, som barnen
brukade rifva för sex styfver i veckan, och mormor
tog, som ålderspresident, först till ordet.
– Det förekommer mig – sade hon – som skulle
vi sitta här och vänta på bröllop. Om jag minns rätt,
är det nu det, som bör följa i laga ordning. Hvarför
skulle vi annars fått veta så mycket om en hel lång
kärlekshistoria mellan den unga Carl Victor Bertelsköld
och borgarekungens dotter, Ester Larsson? Jag har
visst intet emot den unga förnäma herrn, fastän jag
medger det var okristligt att taga lifvet af en människa
på spanska värdshuset utanför Horns tull i Stockholm.
För resten tycks han vara en beskedlig ung man, som
visar sin mor en skyldig aktning, och det gör honom
heder. Men så mycket mer har jag emot den öfverdådiga
unga flickan. Jag kan sannerligen inte förstå,
huru kusin Bäck, som är en förståndig och rättskaffens
människa, kan framställa sådana exempel för ungdomen,
som Ester Larsson. Är det passande för en ung flicka
att först rida på skengalna hästar, så att hon bryter
nacken af sig – nära var det – och sedan löpa som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>