Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Blommorna i Hammarby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppmärksamhet, än menageriet på gården. Men trädgårdsgrinden
stod där så inbjudande, fastän för tillfället stängd
för objudna gäster från gården, och hvem kunde den
tiden tala om Hammarby, utan att främst ihågkomma
dess trädgård, som obestridt intog första rummet bland
alla ställets märkvärdigheter? Stor var den icke, och
många unga planteringar af ek, lind, bok, lönn och en
mängd utländska trädslag vittnade om att anläggningen
icke var många år gammal. Men där funnos likväl
många och sällsynta saker att se i denna lilla trädgård
på Hammarby.
Att börja med ett par täcka drifhus, ytterst väl
vårdade och uppfyllda med rara, praktfulla växter från
alla delar af jorden. Därnäst drifbänkar med halföppna
fönster, enkom beräknade att uppsuga så mycken värme
som nordens svala sommarluft hade råd att bestå. Icke
långt därifrån en liten fiskdamm med rinnande vatten,
uppfylld af sprittande invånare. Sedan långa rader af
häckar med olika växter, bland hvilka man såg väl
tjugu arter törnrosor i alla färger. Vidare mellan dessa
häckar blomster af alla tänkbara slag och från alla kalla
och tempererade zoner, än prunkande med de holländska
tulpanernas ståt, än blygsamt doftande med den nordiska
löfkojans blida vällukt – så tallösa, brokiga, älskvärda
blommor, så omsorgsfullt ordnade, så troget skötta, att
de tycktes andas, lefva och trifvas i kärlekens luft, som
på alla sidor omfläktade dem. Här – sade vandraren
till sig själf – här har en god fé gått fram med sin
vattenkanna, för att släcka de älskades törst; här har
himmelens sol slösat sin ljufvaste värme, aftonens dagg
sin mest uppfriskande svalka. Dock icke de allena; mer
än féer, mer än sol, mer än dagg; blomstervärldens egen
doftande genius har här gått fram och manat sina sköna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
