- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Fjärde cykeln. Senare afdelningen /
32

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Linné och hans disciplar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sverige för att lära känna den berömde mannen – se
där min Hebe på Hammarby, nu så länge min kära
gumma är borta i staden! En riktig liten trollpacka är
hon, det får jag bekänna. Hon känner alla mina växande
plantor så bra som jag själf och understår sig till och
med att kriticera systemet. Nå, tjufunge – fortfor han
på latin till den rodnande flickan – har du nu åter
hittat några hjärtblad, för att göra din gamla morbror hufvudbry?

– Nej – svarade flickan förlägen på svenska – men jag har hittat en orm.

– En orm? Så så, det är ingen passande leksak
för barn. Men låt mig se; det är väl vår vanliga Coluber
natriæ
, snoken, kan jag förmoda.

– En riktig vipera är det, morbror, och han ville
just krypa in i min känga, när Erik tog honom öfver
nacken och fångade honom i en klufven käpp.

– Så så, låt oss se; det vore då första gången jag
funnit en sådan malificus här vid Hammarby.

Erik kom med sin fånge.

Mehercle, sade arkiatern, en ung Coluber –
scutis abdominalibus 150, squamis caudalibus 34
. Nej,
se bara, knappt större än en korfsticka ocb likväl den
farligaste best vi ba här i Sverige! Den där, min pulla,
lägga vi in i spiritus; det är det vackraste exemplar jag
har sett och captus in Hammarby. Det var kuriöst!
– Ånyo tindrade de vackra bruna ögonen af en naturforskares förtjusning.

Från ormen vände sig arkiaterns välvilja till den
tyste och blyge gymnasisten.

– Den där, mina herrar – sade han åter på latin
till främlingarne – blir heller ingen oäfven karl.
Ingenium haud vulgare, peritia ac labore perficiendum.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:21:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/e/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free