- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Fjärde cykeln. Senare afdelningen /
54

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Fjäriljägaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att ej drifva längre ett gyckel, som kanske hade varit
i säck, innan det kom i påse. Han fortsatte halfdansande
sin promenad och roade sig att med sitt lilla ridspö slå
topparna af några millefolier och stormhattar, som växte
på gräsparterren.

Grefve Bjelke föreslog att botanisera; ett nöje som
nu, genom Linné, kommit mycket på modet. Prins
Gustaf kände redan en mängd örter, och dem han ej
kände skulle han plocka och examinera dem hemma.

Förslaget behagade den liflige gossen, men blott för
en stund. När han uppryckt en mängd örter, dem han
ej kände, begynte han åter bortkasta dem som ej hade
vackra blommor och förklarade att Linnæus själf hade
ej reda på allt ogräs. Då uppflög en vacker fjäril, en
Machaon, bakom acaciebäcken, och prinsen ihågkom att
han behöfde en sådan för sin kostym från de Azoriska
öarna. Genast var han i fullt språng, med hatten i
handen, för att fånga sitt byte.

Fjäriln var honom likväl för snabb, flög allt längre
inåt parken, och prinsen förföljde honom. Så kom han
slutligen ända till parkens gräns och var just i sin största
ifver att ändtligen fånga flyktingen, då han snafvade
öfver ett föremål, som låg doldt i det höga gräset, föll
raklång på marken och rispade en tapper skråma i
kinden mot stubben af ett träd.

Förbittrad stod han upp, varseblef i gräset en person,
som han tog för en af trädgårdsmästarens drängar, och
rappade honom strax i första hettan med ridspöet kring
öronen. Den förmodade trädgårdsdrängen, en tarfligt
klädd yngling om sjutton eller aderton år, uppstod mera
förundrad, än häpen, och nöjde sig först att afvärja
slagen med armen, men när ridspöet fortfor att hvina
honom kring öronen, miste han tålamodet, vred spöet ur

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:21:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/e/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free