Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 16. Konung Adolf Fredrik i Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fader, Adolf Fredrik den store, Adolf Fredrik den milde
etc. etc. etc. – hugnade detta land med ett kärt och
nådigt besök. Intill och med Gustaf II Adolf hade alla
– eller nästan alla – Sveriges rikes konungar och
riksföreståndare tidt och ofta icke allenast besökt Finland,
utan ock funnit för godt att här tillbringa flera månader,
hela vintrar i gången. Men från och med Kristina –
det vill säga från och med den tid när Sverige blef
stormakt – hade dessa förnäma besök hos fattiga
släktingar alldeles upphört. Nu hade mer än hundrade år
förgått – ifall man ej räknar Carl XI:s besök på Åland
och i Torneå – sedan denna ära och hugnad vederfarits
det aflägsna landet. Att Adolf Fredrik, som annars
gärna satt i sin goda ro, nu var den förste att
underkasta sig mödorna af en sådan resa, det var honom
icke olikt, den hjärtegode och rättskaffens mannen, som
gärna ville se alla människor nöjda och glada i hela
hans rike. Men också hvilket utomordentligt ämne var
icke detta för underdåniga fägnebetygelser och svassande
rökoffer af kreti och pleti, hvilka med fraser, mera
svarfvade än hans högst egenhändiga dosor, slogo ned
som en myggsvärm omkring den stackars konungen, icke
lämnande honom ett andedrag i lugn!
Aldrig har här i norden krupit så mycket underdånigt
fjäsk, som för detta majestät utan makt. Aldrig
ha här så många sirliga vältalighetens blomster och
högtuppstyltade snilleöfningar blifvit utströdda, som för denna
krona af guldpapper, denna tron, på hvilken satt en
beskedlig man, som föreställde en konung. Dessa många
välmenta underdåniga tal och fägnerim, af hvilka somliga
blifvit tryckta i en särskild bok, somliga i den tidens
lärda tidningar, men mesta delen tyvärr torde ha för
alltid gått förlorade för en häpen eftervärld, begynte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
