Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 22. Kapten Gasts berättelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ankarkättingar, så att jag ej stod ut att dreja bi längre.
Jag lade ut från hamn i tjocka och mörker, och innan
jag visste ordet af, var jag i Mäster Samuels gränd.
Klockan slog tre.
- Och då bultade han på krogdörren?
-Där fanns på den tiden en sorts finare krog,
där höga herrars betjenter brukade spela bort sina husbönders
penningar. Där sken ljus genom en springa i
fönsterluckan och kändes en lukt af biffstek, men jag
stod utanför och tänkte: den som nu sutte därinne med
ett fat fläsk på ena sidan och en varm grogg på den
andra! Bäst jag stod och försökte äta mig mätt af
steklukten, hördes ett faseligt buller därinne, och jag
kunde förstå att det var ett slagsmål. Det töfvade icke
heller länge, innan en hop folk rusade ut under skrik
och förbannelser. Jag klef in i närmaste port, men
hade icke stått där i två minuter, innan en karl kom
rusande efter, och som han kom tre steg ifrån mig,
stalp han omkull som en vingskjuten fiskmås. Hjälp
mig! pustade han, och i detsamma sprang det andra
rackarföljet förbi, utan att få sikte på honom i mörkret.
Nu var jag den tiden en smula blöthjärtad af mig och
svarade strax: kör för det! och så ville jag vika upp
tröjärmen, för att slåss, men det var onödigt, för den
hade jag supit opp. Det är förbi med mig, pustade
karlen, där jag stod och öste regnvatten öfver hans
blödande hufvud. Strunt, sade jag och försökte att bära
honom till en krog, som jag kände. Men under vägen
läkte alltmera blod ur honom, och till slut bad han
mig hifva honom på stentrappan vid Skeppsbron. Jag
dör, jämrade han, och det har jag dig att tacka för, du
förbannelsens verktyg!
– Så så, nickade Larsson likgiltigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
