Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 26. Mera om konungens svit och resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Som fick det dyrbara Kongliga Namn,
Alt efter vår Drottning den Visa.
Til Lill-Abborfors och Anjala By,[1]
Far Hjelten och Kjeltis beskådar:
Glädjen den håller vid gränsen et gny,[2]
Som Kjämpar från Holmgården bådar:
Desse upvakta vår mildrika Far,
Ej utan at deröfver undra;
Det Han den vårdnad om Finnarne drar,
Som Tio knapt gjordt ibland hundra.
Hjelten Han reser til Tavastehus,[3]
Det åldriga Fäste beskåder;
Finnar af trohet der mera än krus
Mottaga Den öfver dem råder.
Skott uppå skott ifrån Fästningen sker,
Så Bergen och Dälder de svara:
Alt hvad man hörer å finner å ser
Ber Konungen välkommen vara.
Han som en Fader vet fägna en hvar
Med nåde, med mildhet och skäncker;
Hvarpå Han afsked af barnena tar,
Och sedan tu Åbo Sig täncker.[4]
Vägen utvisas med blomster och krans
Och konstige lommige granar:
Ungdomen skockas mot Honom i dans,
Och Åldren för längtan ej stanar.
Täflan här synes af Nymphernas tropp,
Af Phoehus, af Mars och Minerva;
Alla nu skynda sig uti det hopp,
At Konungens Nåde förvärfva:
Themis hon kastar sig ned för Hans fot,
Begärar få synen tillbaka:
Mercur för vimplar på master och skot,
Han sirar i glädje sin draka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
