- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Fjärde cykeln. Senare afdelningen /
231

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 28. Vid Korsholms vallar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

– Skynda dig, gif honom knäppen, där han ligger,
så skvallrar han icke ur skolan! hviskade Gast, som
smugit sig efter på vallen.

Men Penna stod orörlig. Hans raseri var försvunnet
med hans medtäflares fall; han hade en oredig
föreställning om att han i hettan begått ett dumt streck,
och hans naturliga godsinthet begynte återtaga sin rätt.

Kapten Gast å sin sida kastade en skygg blick mot
fönsterna i residenset.

– Det är icke rådligt att dreja bi, tänkte han.
Den högfärdige herrn därnere har fått betaldt för sitt
napptag i förmiddags borta på Brändö redd. Dessutom
är han friarn numero ett. Jag tänker att vakten skall
kölhala friarn numero två. Sedan kommer turen till
svärfar. Annu är Gast icke den vissnade rofstjälken,
som de ta honom för. Är jag ej mera flott på lyckans
haf, så skall jag visa dem, att jag är ett undervattensref,
och de skola förlisa på mig. De skola få betaldt för
allt, och en god hyra skola de få för konungens ring!

Med dessa hämndplaner skyndade kapten Gast bort
i den ljusa natten, utan att Penna blef honom varse.

Men nu hördes några ord från den fallne därnere.

– Är du en röfvare, så tag min börs, men
hjälp mig härifrån, ty jag kan ej röra mig! klagade
Bertelsköld.

Penna lyssnade. Han tyckte sig känna denna röst.
Han stod som förstenad.

– Dumhufvud! – sade åter den fallne med låg
röst – vet du ej, att kungen sofver några steg härifrån?
Vill du tvinga mig att väcka hela residenset, om jag
ropar på hjälp?

Penna behöfde ej höra mera. Han tog ett språng,
som om elden suttit uti honom, och hoppade med ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:21:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/e/0231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free