Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 31. Husaren, gymnasisten och borgarekungen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Erik var alltför klok för att ej redan förut af sin
mors halfva ord och af Bertelskölds många frågor om
Ester på Drottningholm ha gissat till mer än man trott
honom om, men af morbroderns förvirrade tal kunde
han endast gissa att något ovanligt förefallit. Det dröjde
ej länge, innan han utletat rätta sammanhanget. Grefve
Bertelsköld, Ester, hans morbror, alla dessa närmast i
saken intresserade personer lågo honom nära om hjärtat.
Hvilken glädje, hvilken lycka, att kunna göra något för
alla dessa kära personer! Denna tanke växte hos Erik
med ens till beslut, och kanske göra vi ej honom orätt,
om vi gissa att den tillika alltför mycket smickrade
hans ungdomliga fåfänga, för att ej därigenom vinna en
ökad styrka.
Men huru skulle han, en fattig gymnasist, kunna
med sin svaga arm ingripa i skickelsernas gång?
Där föll honom något in.
– Jag vet råd! utropade han i triumferande ton.
– Den som ej bedt om en gåfva, kan lättare ge den
tillbaka. Gå genast, gå, innan någon ännu vet hur det
är, till fader riksdagsman, och säg honom att morbror
besinnat sig – att morbror icke har lust att gifta sig,
så kommer morbror med heder från saken.
Penna följde sin natur och begynte fundera.
I detsamma kom en kammartjenare, föste som en
snöplog alla ur vägen och förkunnade, att hans majestät
skulle i egen hög person underrätta sig om grefve
Bertelskölds tillstånd.
Ester Larsson hann knappt ut ur den sårades rum,
Penna hann knappt göra front och Erik Ljung hade nätt
och jämt fått mössan i näfven, när kungen, åtföljd af
baron Löwen, seglade förbi. Hans majestät var ännu i
morgondräkt och såg så godmodigt borgerlig ut, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
