- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Fjärde cykeln. Senare afdelningen /
264

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 33. Erik Ljung hos kungen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Det lilla hofvet i salen hade knappt med mindre
förundran förnummit gymnasistens märkvärdiga företräde.
Allehanda små försök att utleta hans hemlighet misslyckades.
Landshöfdingen själf lät i förbigående undfalla
sig en fråga ditåt. Erik svarade, att hans majestät låtit
kalla honom.

– Är det fråga om pension åt din mor?

– Jag vet icke.

– Hvad är det fråga om?

– Jag vet icke.

– Har du begärt audiens?

– Nej, ers nåd.

Landshöfding Piper var en sextioårig veteran, hade
vid sjutton års ålder blifvit fången vid Dniepern och efter
sex år, tillbragta i Ryssland, blifvit utväxlad. Under
Horns styrelse hade han länge varit förbigången, var
redan därför ifrig Hatt och hade trappat hastigt upp,
när Hattarne kommo till styret. 1746 hade han af det
rådande partiet fått i uppdrag att som landshöfding i
Österbotten hålla denna oroliga provins i tygeln. Österbottningarne
voro nämligen starkt böjde för Mössornas
parti, både för obehagliga minnen sedan 1742, 1743 och
af naturlig antipati mot sydfinska adeln, som mest bestod
af deciderade Hattar. Städernas borgerskap, med Vasa i
spetsen, fortfor äfven att luta åt Mössornas sida, och i
Vasa var den gamle Mösschefen Larsson, oaktadt sin
höga ålder, allt ännu en farlig motståndare för de allrådande Hattarne.

Landshöfdingen hade således allt skäl till en viss
fruktan, att kungen skulle i Vasa få höra saker som
icke voro alldeles gynnsamma för Hattarnes styrelse. Han
väntade intet godt af borgerskapets snart förestående
audiens och fann nödigt att bevaka hans majestäts båda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:21:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/e/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free