Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 36. Riksens och borgerskapets majestäter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förmodan att det var vanligt franskt vin, ty man kände
knappt något annat i Finland. Men när han vätt sina
läppar, efter det så måste ske, syntes han öfverraskad,
drack engång till – den gången betydligt mer – och
frågade hvad det var för ett vin.
– 1648 års Rüdesheimer, svarade värden lugnt.
– Huru, min kära Larsson? Ni har vin från vestfaliska
freden? Det är mer än vår kungliga källare kan
skryta af.
– Jag köpte det i Hamburg efter Altonas plundring
för fyrtio år sedan, svarade Larsson. Det vore för mig
en stor ära, om ers majestät täcktes tillåta mig att
sända hvad jag ännu har kvar af denna sort i min
källare, till ett ringa ombyte i ers majestäts resprovision.
– Jag tackar er, sade kungen förtroligt, i det han
ännu engång smakade på den kostliga drycken. – Jag
har ej druckit ett så ädelt vin, sedan jag satte foten på
svensk jord, och är nyfiken att se, om buteljerna likna
de hundraåriga rhenska, som förvarades i min högtsalige
faders källare.
– Erik – sade Larsson till gymnasisten, som stod
kapprak vid dörren - spring ned i källaren n:o 3 innerst
till höger, fjärde hyllan nedifrån, och hämta ett par
buteljer.
Erik kilade af.
Nu först fästades kungens blickar på den långa ståtliga
kvinnan, som räckt honom bägaren – och ehuru
icke ens illviljan kunde förebrå den husesamme konung
Adolf Fredrik samma galanta lynne, för hvilket hans
företrädare vann en så tvetydig ryktbarhet, var han långtifrån
likgiltig för kvinnliga behag.
– Min dotter, presenterade Larsson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
