- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Femte cykeln /
9

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fritänkaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sitt vanliga, halft satiriska, halft godmodiga löje hvad
hans åhörare tänkte om konung Adolf Fredrik.

– Hm – svarade skolmästaren, i det han tog sig
en pris – jag vill minnas att hans majestät Adolf
Fredrik, glorvördigst i åminnelse, var en beläsen man,
och det pryder en konung. Han var också mån om
att gifva sina barn en lärd uppfostran.

– Fy tusan, det var en stackare till konung! utbrast
postmästaren, som under förra berättelsen med möda kunnat
återhålla uttrycken af sitt djupa förakt. – Salig
kung Fredrik hade ännu en smula ruter i sig och
kunde skjuta öronen af en hare i fullt språng, men hans
efterträdare hade förtjent att sitta vid spinnrocken med
en nattmössa öfver öronen. Han stod ju under toffeln;
hvarför f-n lät han kujonera sig af sin käring?

– Det har händt mången större krigare än han –
genmälde Svenonius med en sidoblick på sin vän, som
var skäligen misstänkt att stå under sin hushållerskas
toffel – och dessutom var det partierna, ser bror ...

– Nå, hvarför lät han kujonera sig af partierna?
Han skulle ha kört de hundsfottarne på dörren och sagt:
vet hut, fähundar; det är jag som är kung!

– Men hur skulle det då gått med friheten? inföll
Anne Sofi, som svärmade på en gång för Carl XII och
friheten.

– Och hur skulle det ha gått med tidsmedvetandet?
vågade Abiel Halm tillägga, med den lilla lukt han redan
hade af Hegel på permarna.

– Frihet! återtog postmästaren föraktligt. Hade
jag varit Adolf Fredrik, skulle jag klappat friheten ur
dem, så det dammat om öronen.

– Nå nå, kusin, det skall vara måtta i allt! tog
gamla mormor till ordet. – Jag måste säga, jag håller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:09:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faltskar/f/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free