- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Femte cykeln /
12

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fritänkaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i skogen med dimdrottningens strumpeband och så vidare.
Men det gläder mig att det blef folk af flickan, och tid
var det; människan var ju tjugunio år gammal, när hon
stod brud. Det var nu andra bröllopet som vi varit
med om, för alla de världsens historier vi hört här vid
brasan, och det kallar jag ett anständigt slut på ungt
folks galenskaper. Det förundrar mig inte att hon blef
så förnämt gift, efter fadern var rik. Det kuriösa var
att grefven tog arfvet så lätt – jag känner grefvar och
baroner som äro mera måna om bouppteckningen – men
se det tyckte den snåla släkten om. Hade jag
varit i grefve Bertelskölds ställe, skulle jag sett åt att
de inte lagt gamla dräller i stället för nya, och kanhända
utsinade klafnöt i stället för de sex mjölkande korna.
Nå, jag hoppas grefven och grefvinnan äro vid hälsan
och ha sin utkomst. Kusin skall för all del berätta oss
mera om lilla prins Gustaf; det var ett kvickt barn, litet
bortskämd kanhända, men det rådde hans mor för. Drottning
Lovisa hade allt en smula skinn på näsan.

– Ja men, sade fältskärn. Och ändå har hon här
i Finland lämnat det allra frommaste minne efter sig i
den saktmodiga lilla staden Lovisa.

– Är gufar mycket hemlighetsfull? frågade Anne Sofi.

– Nå hvad är det nu fråga om?

– Jag ville gärna veta hvem som har konungens ring.

– Erik Ljung! Erik Ljung! skreko fyra eller fem
af de små i en korus.

– Det få vi allt se, sade fältskärn. Vi ha kommit
till den tid, när den gamla vantron begynte att glesna,
och i dess ställe trädde en ny vidskepelse, som kallade
sig upplysning eller filosofi.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:09:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faltskar/f/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free