- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Femte cykeln /
28

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Surutoin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

blomstersängarna. Det faller dem icke in att upprycka
ärtstörarna, att nappa sig en grabbnäfve af den
indianska krassen, eller att kittla hvarandra under
näsan med plundrade krusmyntor. De akta sig också
att gå för nära bikuporna; men de äro minsann ej
ängsliga för det, de flyga som yra höns öfver gångarna,
klättra i träden, hoppa kråka på gräsplanerna och visa
en förvånande färdighet i den ädla konsten att slå
tunnband.

Då händer en af dessa små sorger i lifvet, från
hvilka icke ens Surutoin tyckes vara alldeles fritaget,
men som likna dessa lätta moln, hvilka endast förhöja
glansen af den blå vårhimmelen. Yngsta flickan,
en liten trubbnosig, rödbrusig palt, har satt sig bakom
en buske och olyckligtvis i en af dessa små myrstackar,
dem ägaren af Surutoin enkom underhåller för
att skydda trädgården mot mask. Myrorna finna sig
förnärmade af denna påflugenhet, eller också taga de
det stackars barnet för en stor fientlig insekt, som
kommer att störa deras husliga lugn. De rusta sig
till försvar, de börja att klättra uppför den lilla kängan
och så vidare uppför strumpan, tilldess att deras närvaro
blir alltför kännbar och flickan rusar upp med
ett rop af förskräckelse. Förföljd af hundrade oåtkomliga
plågoandar, mot hvilka intet motstånd är möjligt,
springer hon skrikande öfver gångarna, tilldess att hon
snafvar i sina uppsluppna kängband, gör en kullerbytta
och slår sin lilla trubbiga näsa mot den mjuka
sanden.

De öfriga syskonen skynda förskräckta till stället.
De ha hört mycket om ormar; de ha sett ormar inlagda
i sprit. De taga för afgjordt att syster har
blifvit biten; den äldsta gossen beväpnar sig med en


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:22:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/f/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free