- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Femte cykeln /
62

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Den glänsande kulan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hörnet och syntes vara till hands för att hvarje kvart
timme rådfråga stjärnornas ställning, medan ett stort
väggur af ovanlig form och med tjugufyra timmar på
urtaflan i tunga, enformiga knäppningar angaf sekunderna.
Midtpå golfvet stod ett slags trefot af koppar, öfverst på
den en mindre trefot af samma metall och ofvanpå den
åter en glaskula af ett barnhufvuds storlek.

Det tunga uret hade just med elfva melankoliska
slag angifvit timmen nästföre midnatt, när ringklockan
vid yttre dörren tillkännagaf ett besök, och in trädde
Paul Bertelsköld med fasta, beslutsamma, trotsiga steg.

– Här är jag, doktor! sade han, i det han vårdslöst
kastade hatten ifrån sig. – Jag kommer för att se
hvad er konst duger till. Är den ej bättre än Cornelius
Agrippa och hans Occulta philosophia, som jag i dag
studerat på biblioteket med magister Porthan, så är det
så godt att ni väljer en annan narr än mig, att bedraga
med taskspelarekonster, ty jag ämnar ej tro mer än jag
kan taga uti med händerna.

Den gamle nickade föraktligt.

– Så äro de alla, mumlade han, alla utan undantag
i detta själfkloka, öfvermodiga tidehvarf. Alla vilja
de genast komma till målet, utan möda och forskning,
likasom behöfde de endast buga sig ned, för att plocka
från gatan seklernas vishet. Tro hvad du behagar,
unge man; jag trugar ej min konst på någon. Men första
villkoret, om du vill vara tillstädes vid mina experimenter,
är att du därunder blindt underkastar dig mina
befallningar.

– Vill ni gifva mig hvad jag begärt? Vill ni gifva
mig guld att betala hvad jag är skyldig? Jag begär
det icke som skänk, jag begär det som lån, och räntan
kan ni bestämma efter ert eget godtfinnande.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:09:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faltskar/f/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free