- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Femte cykeln /
92

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. Guldet frestar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

– Det kommer sig däraf att vi först nyligen upptäckt
konsten. Huru mycket är han skyldig?

– Tusen riksdaler. Eller rättare tusen tvåhundra, ty
han har fått sina pengar i fullgoda sedlar, och nu får han betala
mig efter kurs, sedan sedlarna fallit. Jag behöfver mina
pengar: jag tänker uppsäga hans lån i dag eller i morgon.

Paul studsade. Aldrig hade han vetat att Ljung
var skyldig. Som en stormil rann det honom i hågen,
att han nu kunde godtgöra en del af de bekymmer han
förorsakat sin gode fosterfader, hvilken han aldrig upphört
att älska i all deras missämja. Därtill behöfdes
endast att göra mera guld, och han tviflade ej att doktor
Martin skulle lära honom konsten fullständigt, eller åtminstone
göra åt honom flera guldstycken.

– Jag har ett förslag, sade han. Morbror betalar
mig sex riksdaler dukaten, det vill säga femhundrafyrtio,
och vinner därpå minst trettio procent, men då förbinder
sig morbror att köpa tvåhundrasjuttio dukater, det vill
säga två dylika klimpar till.

– Hvarifrån får du dem?

– Jag gör dem.

– Du?

– Ja, hvarför icke? Jag sade ju morbror, att den
där har jag gjort i natt mellan 11 och 1.

– Inbilla mig inga barnsagor!

– Förvånar det morbror? Jag kunde visa märkvärdigare
saker, men morbror tror endast på realiteter.
Nåväl, där har morbror en realitet, som väger nittio
dukater, och om jag i morgon hämtar en eller par precis
lika viktiga, så behöfver ju morbror ej tro på mina ord,
utan blott på mitt guld.

Den gamle teg åter en stund helt stilla; man såg
att han stred med sig själf.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:09:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faltskar/f/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free