- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Femte cykeln /
94

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. Guldet frestar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

– Vill morbror gifva mig ett heligt löfte att icke
upptäcka för någon hvad jag vet uti denna sak?

– Därpå ger jag mitt hedersord, ifall du är nöjd
med en sådan borgen, svarade köpmannen.

– Jag vill icke att någon skall tvifla på mitt
ord – återtog Paul med stolthet – och därför tviflar
jag ej heller på andras. Jag vill då säga morbror, att
guldet görs hos en lärd tysk eller jude vid namn doktor
Martin. Det är en hemlighet af största vikt.

– Jag förstår. Nå, hvar bor den där doktorn?

– Vid Aningais tull. Och Paul beskref i korthet
det gamla huset.

– Godt. Jag skall följa dig dit, när din tid medgifver.

– För närvarande – sade Paul – är jag upptagen
af en disputation. Men i början af nästa vecka
vill jag följa morbror, på det villkor att jag nu genast
får femhundra riksdaler för detta guldstycke.

– Jaså, du gör flera villkor. Men det må vara.
Jag köper den där biten, ifall han är äkta.

Och den girige mannen framtog ur bröstfickan sin
tjocka sedelbok af skinn, där så många gäldenärers
egendom funnit en fristad och som var illa sliten af
långvarigt begagnande. Därifrån uppräknade han med
yttersta noggrannhet sedel efter sedel, vätande alltemellanåt
på tummen, för att förvissa sig om att ej
två sedlar hängde tillsamman. Det kostade synbarligen
på att göra sig af med så mycket penningar, men en
blick på den blänkande metallen, som i hans ögon hade
ett ännu vida högre värde, återgaf honom mod. När
han på detta sätt uppräknat halfva summan, stannade
han plötsligt, betraktade Paul med misstrogna blickar
och sade tvärt:


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:09:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faltskar/f/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free