- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Femte cykeln /
113

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 17. Aurora-sällskapet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kalm skulle säga oss att han är född till naturforskare.
Men om han än vore en son af Apollo själf och bure
under sin panna alla vetenskapens mysterier, så måste
han böja sig för det som är mer än han, och det är
vårt universitet. Vår tids fara ligger däri, att individen
sätter sig öfver det allmänna. Bror Lindqvist borde
som matematikus medgifva, att det hela är större än
hvar och en af dess delar, och Calonius kan ej vilja
bortskänka en iprick af lagen. Fiat justitia ...

... et pereat mundus[1], skämtade lagtolkaren. När
man hör Porthan i dag, skulle man anse honom för en
Draco, eller allraminst för en Cato; men jag har sett
honom gråta som en förälskad herde, när hans syster i
höstas fick kopporna och var nära att mista sin vackra hy.

– Du advocerar! skrattade Porthan. Min syster
var nära att mista ögonen.

– Nå ja, återtog Calonius, där hören I att han
bekänner. Och han, som i dag vill relegera ett snille,
som han själf är förälskad i, för det att pojken råkar
vara en smula lösmunt, han är i morgon färdig att
skänka sin enda rock åt en försupen karl, för hvilken
han i öfvermorgon får betala sin halfva lön i borgen.
Men apropos af grundlighet, så har jag här ett annat
poem, som du kan införa med godt samvete, ty det
innehåller icke en sticka teologi. Hör bara:

Om uppå grundlighet all kvickhet vore byggd,
om alltid af godt vett godt hjärta ägde skygd,
om blyghet vore prof af ärbarhet och dygd
och artighet ej nånsin skild ifrån en nödig blygd;
        jag skulle utan fara
        lättrogen alltid vara[2].



[1] Må rättvisan hafva sin gång och världen förgås.
[2] Tidningar, utgifne af ett Sällskap i Åbo 1771, N:o 16.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:09:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faltskar/f/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free