- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Femte cykeln /
136

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 21. Olika lofsånger

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

blixtar korsade himlahvalfvet, följda af ett majestätiskt
tordön i fjärran.

En del af studenterne stodo som tysta åskådare af
det praktfulla skådespelet, medan andra i sin ifver ännu
fortforo att hurra för Paul Hertelsköld.

– Cecilia, sade Erik, slå upp Psaltaren, att också
vi må sjunga en lofsång.

Cecilia läste:

»Herren är konung; däraf fröjde sig jorden, och
öarna fröjde sig, så många de äro. Moln och mörker
äro omkring honom: rättfärdighet och dom äro hans
trons grundfäste. Eld går framför honom och uppbränner
hans ovänner allt omkring. Hans ljungande lyser på
jordens krets; jorden ser det och förskräckes. Bergen
försmälta såsom vax för Herranom, för hela jordrikets
Herre. Himlarna förkunna hans rättfärdighet, och alla
folk se hans ära ...

Lofva Herran, min själ: Herre min Gud, du äst ganska
stor; med höghet och herrlighet äst du beprydd. Ljus är
din klädnad, som du uppå hafver: du utsträcker himmelen
såsom en tapet. Du hvälfver med vatten din höga sal:
du far i skyn såsom i en vagn och går på vädrens vingar.
Du gör vädren till dina änglar och eldslågorna till dina
tjenare. Du hafver grundat jorden på hennes botten, så
att hon icke rubbas i evig tid. Med djupen betäcker du
henne såsom med ett kläde, och vatten stå öfver bergen.
Du låter ut din ande, så varda all ting skapade; du förvandlar
jordens ansikte. Herrens ära är evig: Herren
gläder sig af sina verk, Han ser uppå jorden, så bäfvar
hon: han kommer vid bergen, så ryka de. Jag vill sjunga
Herranom i mina lifsdagar oeh lofa min Gud, så länge
jag är till. Icke oss, Herre, icke oss, utan ditt namn
gif äran, för din nåds och sannings skull!»


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:22:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/f/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free