- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Femte cykeln /
146

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 24. Läxan och afskedet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

grönska synes oss dubbelt skönare emot den öde vintersnön,
så återspeglades nu den vårliga trädgården med
underbar fägring i Pauls afskedsblick. Alla dessa knoppar
i häckar och blomsterrabatter voro likaså många sköna
löften om en tjusande framtid, och han skulle icke mera
få glädjas däråt. Denna luft var så mild, denna himmel
så ren: ja, här, det kände han, bär i friden, i kärleken,
i fromheten – ja äfven under denna glimmande
kupol af domkyrkan borta i aftonskimret – här bodde
dock hans förnekade Gud! Och nu skulle hans irrande
farkost lämna denna lugna hamn, för att ensam brottas
mot lifvets vågor.

– Farväl! Farväl, tilldess att vi engång förstå
hvarandra! suckade han med en lång och fuktig afskedsblick
till den älskade nejden.

– Det gifve Gud! sade en röst vid hans sida, och
med kinden lutad mot ekens stam stod Cecilia Larsson
tårögd bredvid honom.

– Du, Cecilia, du, min goda ängel! utropade ynglingen
i sin öfversvallande känsla. – Tror du verkligen,
att vi en dag skola förstå hvarandra?

– Ja, det tror jag – sade den unga flickan okonstladt –
och om du ej misstycker, så skulle jag bedja
dig ej försmå en liten afskedsgåfva till minne af mig.

– Du goda själ! sade Paul rörd. Hur skulle jag
nånsin misstycka din vänskap!

– Det är så – fortfor Cecilia förlägen – att jag
har två biblar. Den ena har jag ärft af min mor, och
den andra fick jag till faddergåfva, och – du får ej bli
ledsen! – jag har lagt den ena uti din kappsäck och
märkt ut några ställen, dem du kan läsa på resan.

– Säg mig till afsked ett utaf dessa bibelspråk, så
stanna de bättre uti mitt minne! bad Paul.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:22:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/f/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free