Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Grefvinnan Ester
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
goda smak, ty ni har gjort er mycken möda, min goda
Bergflykt.
Trädgårdsmästaren hugade ceremoniöst, men hans
belåtna min visade tydligt att hans korta vrede var
hastigt försonad.
– Syster sofver ännu, och klockan är nio på förmiddagen!
utropade fröken Vera, i det hon svängde på
klacken.
– Syster är trött af resan, och vid hofvet sofver
man längre, för det att man vakar längre än vi bruka
på Falkby, svarade modern. Kom; det är tid att du
kläder dig för vårt främmande!
– Jag tycker jag är bra som jag är, mamma,
sade flickan oskyldigt. Det är ju bara min syster och
min bror.
– Din syster och din bror äro ej vana att se
kippade skor och urblekta klädningar, svarade modern.
Dessutom är det din fars födelsedag.
Mor och dotter åtföljdes tillbaka till slottet. Den
lilla gick en stund tyst och frågade därpå:
– Mamma, är Bernhard högmodig?
– Hvarför skulle han vara det? sade modern undvikande.
– Jo; jag minns hur han engång sade till mamma,
när jag var liten: madame, ni har att tacka min far för
att jag kysser er hand!
– Ack ni små grytor med era öron! sade grefvinnan
förlägen. Bernhard hade ju rätt: han håller af mig, för
det att han håller af pappa.
– Men – menade flickan envist – om han håller
af mamma, hvarför säger han alltid madame?
– Det säger man åt kejsarinnor och drottningar.
Det är ingenting illa däri; det är tvärtom mycket artigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
