- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Femte cykeln /
201

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Ett fädernesland på auktion

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Nå, ni var väl så klok att ni gaf honom respass utför
trapporna?

– Ja, det gjorde jag.

– Sade jag icke det? Ni är en krona till
riksdagsman, och därför skall ni få sjuttio plåtar, äkta,
gångbart mynt, som ni ej kommer att hänga för.

– För hvad välgjordt?

– För hvad? För er ärlighet, er duktighet, och
för att ni står på rikets bästa.

– Men om det nu icke faller mig in att sälja
min röst?

– Om? Jo ni är en lustig kurre, Bertila. Hör på,
jag skall säga er en sak i förtroende. Ni skall få hundra
plåtar, med villkor att ni ej talar om det för någon
kristen själ. Hvad säger ni om det, hvasa?

– Vet hut. Jag är ingen tjuf.

– Jaså. Sjunger ni ur den ton, så är det er egen
skada. Gärna för mig kan ni låta tjufvar och rackare
styra riket. Jag säger rent ut min mening och råder er
som en vän. Ni kan väl icke begära hundrafemti heller?
Här finnas nog andra som mena väl med fäderneslandet.
Och så skall jag hviska er något i örat: kungen är på
vår sida! Ja, hvad tycker ni, är det ej f-n? Nå, får
gå för hundrafemti, efter ni är så finsker utaf er!

– Är det nu slut med auktion? frågade Bertila, i
det han bortlade rakknifven och reste sig hotande upp.

– Ni var mig en turk! genmälde underhandlaren,
som åter missförstod meningen och grep med en grimas
i sin bröstficka. – Sannerligen, min gubbe, är ni icke
en smula hundfatt. Men går det ej af för mindre och
lofvar ni göra skäl för er, så – kör för tvåhundra!
Det är mitt sista ord, så sant jag är bonde till själ och
kropp.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:09:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faltskar/f/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free