- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Femte cykeln /
211

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. En audiens hos Gustaf III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

knappt skulle räckt till för en eller två, tillsades hvar
och en att expediera sin sak på två minuter, därest ej
hans majestät behagade särskildt fråga dem, och därför
stodo nu alla med svetten i pannan begrundande bästa
sättet att tala kort och begripligt, medan kammarjunkaren
stod obeveklig med klockan i handen och afklippte
harangen. Märkvärdigt var emellertid att se, huru de
fleste gingo häpne in och kommo strålande ut, ty kung
Gustafs berömda konst att vinna människors hjärtan
med ett vänligt ord eller en nådig blick förnekade sig
aldrig vid dessa tillfällen, och han hade nu mera skäl
än någonsin att tillvinna sig hjärtan, ty alla dessa voro
ett kapital i hans rörelse. Han försmådde icke den
ringaste, han behöfde dessa människor kanske mer än
de behöfde honom.

Jonas tyckte sig igenkänna en af supplikanterne.
Det var Mössornas löpare, Hallberg, i egen hög
person.

– Vänta du! tänkte den ärlige bonden.

Ändtligen kom turen till Jonas, och innan han i
tankarna blifvit färdig med det märkvärdiga tal han
ämnade hålla till kungen om riksdagens ofog, stod han
redan ansikte mot ansikte inför Sveriges, Finlands och
Storkyros beherskare.

Kung Gustaf satt i en något enklare dräkt än vanligt
vid ett litet arbetsbord af ebenholts, och bredvid honom
stod, jämte vakthafvande adjutanten, en sekreterare, som
mottog supplikanternes ansökningar.

Väntande att höra den unge bonden i hans vadmalsjacka
frambära någon supplik om eftergift uti skatterna,
egnade konungen den inträdande en flyktig och frågande
blick. Men Jonas var icke så genast färdig; den ena

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:09:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faltskar/f/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free