- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Femte cykeln /
216

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Paul Bertelsköds hemkomst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samma ögonblick hans yngre son Paul, åtföljd af Erik
Ljung, inträffade uti fädernehemmet.

På den ädle, men svage mannen gjorde denna
nyhet ett intryck såsom hade jorden vikit undan hans
fötter och som hade han från ett hem af huslig lycka
plötsligen blifvit förflyttad midti en folktom ödemark.
Hans första förtviflan vände sig mot äldre sonen,
grefve Bernhard, hvilken, okunnig om hvad som händt,
förökade hans smärta med sitt kalla hån öfver Pauls
relegation.

– Ovärdige son – sade den olycklige grefven –
du har förkrossat din faders hjärta; du har jagat ifrån
hans hus den ädlaste kvinna jorden bär!

Det var något i denna förebråelse, som kom äfven
den högdragne unge mannens kind att blekna, alldeles
mot hans vana. Han mottog stillatigande det bref hans
fader räckte honom och som innehöll förklaringen öfver
hans styfmors beslut.

Grefve Bernhard läste, och hans kind blef allt
blekare. Detta hade han icke väntat sig. Han hade
bedömt sin styfmor ur vanliga människors synpunkt,
såsom en klok, men ärelysten kvinna, hvars förmätna
anspråk att vara hans jämlike han borde tillbakavisa
och straffa, ej blott för sin egen, utan äfven för sin
fars och sina syskons skull, hvilka måste i världens
ögon lida af en mesallians. Om hans far af svaghet
låtit fånga sig i denna rangsjuka borgaredotters nät, så
tillhörde det honom, äldste sonen och arfvingen, att
upprätthålla familjens heder. Och om han ej kunde
göra det skedda ogjordt, så ville han åtminstone göra
det oskadligt, genom att låta styfmodern känna hennes
beroende och hans öfverlägsenhet – genom att återförvisa
henne till den anspråkslösa ställning af en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:22:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/f/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free