- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Femte cykeln /
225

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Det farliga ämnet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af så mycken prakt, väntade i salongen, tills någon fann
för godt att ihågkomma hans tillvaro.

Grefve Bertelsköld tryckte hjärtligt den redlige vännens
hand och tackade honom med varma ord för de
tvenne år Paul i hans hus haft ett annat hem. Snart
voro de fördjupade i ett samtal om detta ämne, och Paul
fick tillfälle att uppsöka sin lilla syster Vera, hvilken,
ostörd af nattens händelser och utan aning om att de
kostat henne en mor, hade sofvit oskuldens sömn, när
hennes broder anlände.

Klockan var ännu ej mer än åtta på morgonen,
och Paul ville smyga sig in till Veras sofrum, när han
i dörren mötte baronessan Louise, ännu halfklädd och
uppskrämd i sin morgonslummer af kammarjungfrun,
som förde till henne det oförklarliga ryktet om grefvinnans
försvinnande.

– Hvad ser jag? Paul! utropade hon. Och hvar
är din mor?

– Ah, Louise, sade han. Hvarför frågar du mig
därom?

– Jag trodde du visste ... svarade hon förvirrad.
Har ej grefvinnan gått för att möta dig på vägen?

– Möta mig? Gode Gud, hvad skall detta betyda?
Min mor har ju rest; du måste veta det bättre än jag.

– Rest? Ja, du har rätt; det vill säga, jag förmodar
att hon har rest till Stockholm, återtog baronessan,
som väl märkte att något låg under allt detta, men ej
visste hvad hon borde tro eller säga därom.

Till all lycka kom i detsamma grefve Bernhard,
som hade sina skäl att ej ett ögonblick släppa sin bror
ur sikte.

– Men Louise, jag förstår ej hvad du menar,
återtog Paul, bestört öfver denna okunnighet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:09:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faltskar/f/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free