Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 13. Oförklarliga gåtor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– Du misstager dig, min vän, skyndade grefve
Bernhard att infalla. – Det är icke öfver Stockholm,
det är öfver Norrköping som madame i natt reste till
Pyrmont. Och då hon uttryckligen förbjöd att väcka dig,
så bör det ej förvåna Paul att se din surpris öfver
den oförmodade afresan, tillade han med en blick på
systern, oviss om huru långt hon komprometterat sig i
det farliga ämnet.
–
13. Oförklarliga gåtor.
Paul svarade icke, men där stannade något oklart kvar
i hans själ. Han gick till sin syster Vera och fann
den lilla nyss vaknad, men ännu liggande och upptagen
att betrakta sin vackra, hvita fot, som hon, koketterande
för sig själf, stack fram under sängtäcket.
När Vera blef varse den långe, främmande ynglingen
i dörren, drog hon täcket öfver hufvudet och kunde
alldeles icke förmås att dyka upp ur den fridlysta hamnen.
Men när brodern med ömt våld befriade hennes brunlockiga
hufvud från omhöljet och hon ändtligen igenkände
den kära rösten, som hon icke på länge hört, då
strålade Veras ögon med ett solsken, som liknade moderns
i hennes glada dagar, och det dröjde ej länge innan
hon flög upp, så lätt kostymerad hon var, och hängde
sig, ömsom skrattande, ömsom gråtande, vid den älskade
broderns hals. Den Bertelsköldska familjen hade ju
alltsedan de yngre barnens födelse varit tvenne klufna
hälfter af samma äpple, och de två hade ständigt slutit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:22:08 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/faltskar/f/0226.html
