- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Femte cykeln /
230

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Oförklarliga gåtor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

– Jag kysste henne på handen, och hon kysste
mig på pannan. Sof sött, sade hon.

– Ingenting mer?

– Jo, sedan sade hon: säg att Beata ej glömmer
släcka ljuset! Det var mörkt i natt, fastän det är sommar;
vi hade främmande och lade oss senare än vi bruka.
Öch när mamma gick, vände hon sig om i dörren och
sade: Gud beskydde dig!

– Men ingenting om en resa?

– Du med din resa! Gå din väg, att jag slipper
upp, så skall du se att jag söker rätt på min mamma!

Paul lämnade henne och gick ut i parken, för att
söka i naturen den klarhet han saknade i sitt dunkla
inre. Det är likväl så, sade han till sig själf. Hon har
rest utan afsked, för att spara både sig själf och Vera
den första skilsmässans smärta.

Under tiden blef grefve Bernhard kallad till sin far.

– Denna förställning blir olidlig och ovärdig, sade
den gamle grefven, hvars öppna, ridderliga karakter ej
kunde förlika sig med den sällsamma intrig, hvari han
såg sig invecklad emot sin vilja. – Jag står ej ut med
att hyckla för Paul ett låtsadt lugn, under det att jag
måste bedraga honom och medan jag själf är ett rof
för tvifvel och oro. Vi måste göra ett slut därpå, och
jag är beredd att säga honom allt.

– Jag besvär er, min far, att icke förhasta er,
bad grefve Bernhard. Innan vi med säkerhet känna
något om grefvinnans försvinnande och medlen att godtgöra
hennes sauve qui peut, skulle vi riskera allt, om vi
anförtrodde denna familjehemlighet åt en uppbrusande
pojke, en Gilblas, en Don Quixote, som skall sätta himmel
och jord i rörelse för att återfinna sin mor. Ännu litet
tålamod, min far; Louise är nu invigd <i>au fond des

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:09:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faltskar/f/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free