- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Femte cykeln /
246

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 16. Stormen brister lös

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

– I Norrköping naturligtvis, ifall hon ej, som jag
förmodar, redan har gått ombord.

– Du ljuger!

– Hvad? Åter ett prof på din finska edukation.
Jag ber dig, min unga herre, att något mera väga dina
bons mots. Jag ämnar ej dåna, som Louise, men jag
tycker ej om komplimanger som smaka af hållstugan.

– Jag vill också bedja dig om något, sade Paul.
Lägg af den där nonchalanta tonen, som du kan begagna
när du talar till barn eller till damerna på en bal. På
mig gör den intet intryck. Du känner mig icke. Jag
är icke mera den jag var när vi skildes. Det är något
inom mig, som säger att vi måste blifva fiender, och
det vore hårdt, Bernhard; vi äro ju bröder. Jag ber dig,
tala ärligt, tala uppriktigt, tala till mig som en bror,
och svara mig: hvar är min mor?

– Alltför gärna. Soyons amis, Cinna; jag begär
ej bättre. Måste jag nödvändigt vara lika sentimental
och lika excentrisk som du själf, för att vinna din nådiga
approbation? Hvilka interjektioner skall jag begagna,
för att tala i din smak? Hvilka eder skall jag svära,
för att bli trodd? Jag svär vid Jupiter, att du misstager
dig! Jag bedyrar vid Odin, Tor och Freja, att du fått
en hop befängda griller uti ditt hufvud, Är du belåten
därmed, eller måste jag ännu uppsöka andra gudomligheter?
Med undantag af Olympen, där jag är chez moi,
fruktar jag att min mytologi kommer till korta mot din.

– Är detta allt hvad du har att svara mig? Tänk
dig i mitt ställe. Föreställ dig att du har, liksom jag,
en mor, hvilken du älskar öfver allt annat i världen,
och att hon plötsligt försvinner, ingen vet hvart. Skulle
du ej tvinga själfva stenarna att tala, när du frågar
dem: hvar är min mor?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:09:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faltskar/f/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free