- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Femte cykeln /
254

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 17. Den gamla sagan om två bröder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tappra styfmor styra och ställa på Falkby som hon behagade.
En dag kommer jag tillbaka och finner en hop
platta, smaklösa anordningar, som smaka hälften hönshus,
hälften marknadsstånd, hvarom jag lager mig den hardiessen
att yttra min ringa mening. Detta misshagar naturligtvis
för detta kammarpigan, numera grefvinnan ...

– Säger du detta engång till, så skall jag, så sant
du är en nedrig lögnare, skicka din högra hand att göra
den vänstra sällskap!

– Mycket förbunden; jag har, i utbyte mot sådana
vänskapsprof, ett par leksaker i min ficka. Således:
numera grefvinnan fann naturligtvis min smak vara högst
underlägsen hennes egna upphöjda åsikter om hönshusarkitekturen,
och jag vill påminna mig att vi växlade
därom några förtroliga ord. Jag vågade till och med
betvifla hennes absoluta suveränitet, och ett sådant
majestätsbrott var mer än en kejsarinna från köket ansåg
förenligt med sin nya värdighet. Hon gjorde oss då en
liten surpris: hon rymde från Falkby förliden natt.

– Hvad? Min mor? utropade Paul och sprang
bleknande upp.

– Ja visst. Hon ansåg förmodligen en af oss två
vara tämligen öfverflödig, och när det ej föll mig in att
det kunde vara jag, så ansåg hon mig för rebell och
beslöt abdikera.

– Min mor?

– Ja säg, var det icke en idé som Maria Teresia
eller Katarina den andra skulle afundats henne? Hon
gick eller red eller rodde, jag vet ej rätt huru, alltnog
hon beröfvade oss sitt agreabla sällskap, utan att säga
farväl. Hon echaperade med en verklig virtuosité, som
bevisade att det var icke första gången hon på detta
sätt hedrade landsvägen med sin närvaro.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:09:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faltskar/f/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free