- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Femte cykeln /
258

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 18. Svenska Botten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

klart gjort sig reda för hvad man borde sätta i stället.
Det bör nämligen tilläggas, att alla medlemmarna ursprungligen
voro Hattar, hvilka framför allt voro angelägne
om att göra slut på Mössornas herravälde. – Således
ungefär hvad man i Polen skulle ha kallat en
konfederation. Chef för klubben var den sedan så ryktbare
Jakob Magnus Sprengtporten.

De yngste och ifrigaste af herrarne hade för tillfället
samlat sig kring en rykande bål i källarsalen, där
röken från femtio lerpipor steg i skyar mot taket, under
det att de finare i sällskapet, som buro afsky för tobaksröken,
diskuterade dagens frågor vid ett glas rhenskt
vin eller limonad uti sidorummen. Tiden var rik på
tändämnen, dem en gnista kunde sätta i låga, och sådana
fattades ingalunda i denna unga och hetsiga klubb, som
åsyftade att på ett verksamt, i nödfall våldsamt sätt ingripa
i dagens politiska frågor.

Af den lifliga, stundom heta ordväxlingen vid bålen
kunde man sluta att något särdeles viktigt nu var å bane.
Till en början upplästes den nyaste nummern af tidningen
»Svenska uppsyningsmannen», där adeln ganska oförtäckt
kallades riksförrädare, röfvare, slösare, och där svenska
folket tillråddes att så fort som möjligt följa schweizarnes
exempel och skaffa sig denna landsplåga från halsen.

Ett löje af barm och hån, blandadt med hotelser,
genomgick hela det högljudda sällskapet.

– Det är de friborne som tala! utbrast en ung
löjtnant, i det han föraktligt kastade bladet ifrån sig. Det
hörde nämligen till tonen ibland de ofrälse att kalla sig
själfve friborne, i motsats emot de välborne i landet.

– Akta dig, Pfeiff – inföll en annan – att göra
din kur hos den rika borgartossan vid Skeppsbron!
Kom ihåg borgmästar Sundblads motion, att sådant är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:22:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/f/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free