- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Femte cykeln /
260

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 18. Svenska Botten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

högst otillständigt; borgarblodet måste bibehållas uti dess
renhet.

– Och du, Gripenmarck – utropade en tredje –
akta dig att söka häradshöfdingesysslan i Göinge; bönderne
vilja dömas af sina likar till fyratio par spö.

– Jag proponerar – sade en fjärde – att vi
hädanefter bära ett alnsmått i stället för värja vid sidan.
Det är modernt och kan i alla fall duga att slå ihjäl
hundar med.

– Och jag – inföll en fänrik, som förgäfves rakat
sig två gånger i veckan, utan att ännu förmä framkalla
annat än gåsfjun på sina mjölkhvita kinder – jag proponerar
att vi dekorera oss med träskor i stället för
sporrar och hänga en prästkrage som vindflöjel på ryggen.

– Med en nattmössa öfver peruken! tillade en
auditör vid krigsrätten, försedd med en peruk som kunnat
tjena till modell för Göta lejons man.

– Fan anamma alla Mössor, utropade en rödbrusig
grofhuggare till kapten, som var van att gå rakt på
saken. – Låt oss i morgon gå raka vägen till kungen
och begära slut på käringpratet. Hvarom icke, vet jag
ett råd huru vi böra göra med Mössorna.

– Var så god och meddela oss er vishet. Hvad
är det vi böra göra med Mössorna? frågade en spetsig
assessor, som åter tyckte mera om krokvägar.

– Jo, så här, sade kaptenen, i det han ur fickan
framdrog en blå snusnäsduk, knöt hörnen i knutar, så
att den föreställde en mössa, gjorde därmed en gest,
som ej kan beskrifvas, och kastade sedan den improviserade
mössan i den stora öppna spiseln, där hon i
ögonblicket förtärdes af lågorna.

Ett högljudt bifall från en del af sällskapet besvarade
denna manöver, som blott alltför mycket talade till den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:09:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faltskar/f/0260.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free