- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Femte cykeln /
305

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 25. Konung Gustaf III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

berättade mig det en gång, den tiden han och jag voro
intima vänner.

– Ah! utropade markisinnan, synbart öfverraskad.
– Jag ämnade just bedja om den nåden att för ers
majestät få presentera en ung person, hvilken, om jag ej
misstager mig, är en son till samma grefve Bertelsköld
i hans senare gifte med nämnda person.

– Aj, aj, min bästa markisinna, när en dam vid
er ålder intresserar sig för en ung man, kan man svära
på att hon därtill har högst bevekande skäl. Jag hoppas
att han åtminstone är ful, enögd, puckelryggig, eller
åtminstone magister; ty då kunna edra öfriga tillbedjare
vara lugna.

– Ers majestät torde vara så nådig och döma själf.
Här är han ... Grefve Paul Bertelsköld.

Konungen betraktade med välbehag den smärte,
vackre ynglingen, som i sin enkla, svarta dräkt, med den
blyga rodnaden på sina kinder och de mörka, sorgsna,
svärmiska ögonen snarare liknade hjälten i ett sorgespel,
än den galante och sprättande gardesofficer, som hans
majestät sannolikt hade väntat sig.

– Madame – sade Gustaf III leende och med sitt
oefterhärmliga behag – jag beklagar edra tillbedjare!

– Jag vågar tro att ers majestät misstager sig för
första gången i sitt lif, svarade den sköna markisinnan,
döljande med solfjädern ett förrädiskt vittne på hennes
kinder, som ännu icke glömt konsten att rodna.

Konungen fortfor att med nöje betrakta den unge
mannen. Det sköna i lifvet anslog honom, hvar han
mötte det, och man har anmärkt att alla Gustaf III:s
gunstlingar voro vackra karlar.

– Har ni någon önskan, som står i min makt att
uppfylla? frågade han Paul. Jag känner er far och er

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:09:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faltskar/f/0305.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free