Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 26. Bref och varningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vera, och denna likhet anslog Pauls lättrörda hjärta.
Innan flickan ännu frampipat den vanliga gnällande
bönen om en slant, hade Paul redan räckt henne ett
silfvermynt, som för hans kassa var en ej obetydlig
uppoffring.
Flickan neg och räckte honom tigande ett stycke
groft papper. Han uppvecklade det och läste till sin
ytterliga förvåning:
»Skynda er genast till Solna skog. Er brors lif
sväfvar i fara.»
Ingen underskrift och stilen okänd.
– Hvem har skickat dig? frågade Paul.
Flickan tecknade med en gest att hon ej kunde
svara. Hon var döfstum.
– I sådant fall stannar du här i mitt rum, tills
jag kommer tillbaka, tecknade Paul och fattade genast
sin hatt, för att skynda till Solna.
Uppmaningen måtte komma från hvem som helst,
han måste hörsamma den, han hade ju därtill två starka
skäl: det gällde hans bror, och denne bror var hans
bittraste fiende.
Men i dörren mötte han markisinnan Egmonts
fransyska kammarjungfru, den lilla Babette, om hvilken ryktet
sade att hon visste mer om sin frus hemligheter, än en
kammarjungfru med rätta bör veta. Hon ställde sig
dristigt i vägen för den bortilande Paul.
– Ett ord, monsieur! sade hon med tvärsäkerheten
af en favorit, som ej låter af något hinder afskräcka sig.
Paul stannade.
– Madame anhåller att monsieur ville ha godheten
nu genast besöka henne. Hennes vagn väntar här utanför.
– Jag skall komma om en timme eller två; för
ögonblicket är det omöjligt, svarade Paul.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
