- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Femte cykeln /
321

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 28. Affären numero fem

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som kom min styfmor att gnistra; det var väl att jag
kom ihåg den gamla häxan ...

– Jag kan ej neka likväl – återtog grefven, efter
någon besinning – att min kära grandonkels legend
har väckt hos mig en viss nyfikenhet. Det vore, par
curiosité
, rätt amusant att äga ett sådant litet stycke
monopol på den handelsvara, som är kurantast på marknaden.
Hvilket löjligt infall af mig att låta efterforska
den gamla kopparbitens senare öden! Vår vän Ljung
tyckes ha varit senaste kände innehafvaren. Se här
hvad han skrifver till mig: ringen har blifvit honom
frånstulen för tjugu år sedan. Han har på min begäran
förgäfves låtit efterlysa den i kyrkorna såsom en familjeklenod
och råder mig att icke fästa någon vikt vid denna
gamla vidskepelse, hvilken endast gjort människor galna.
Rådet är utan tvifvel ganska förståndigt, men ... finns
här ingen lyckans förklarade gunstling, af hvilken jag
kunde återfordra mitt rättmätiga arf?... En kvart på
tio! Det är tid att expediera vår affär numero fem.

Grefve Bernhard framtog ett par rikt med guld inlagda pistoler, prydda med det kungliga spanska vapnet,
undersökte dem noga, ombytte flintor i låsen, instack
dem i fickan på sin långa pälsbrämade öfverrock,
steg i sin väntande vagn och befallde kusken köra till
Solna.

Nordväst från Stockholm, uti den landtligt stilla
nejd, där nu Choræus hvilar nära den gamla kyrkans
mur och dit sällan ett genljud tränger af stadens larm,
hade vårsolen redan bortsmält snön, och de första
lärkorna kvittrade högt i den blå rymden. Västerom kyrkan
låg en liten talldunge och vid den en bondgård, där
stundom en och annan hederlig stockholmare sommartid
brukade med barn och blomma söka sig en filbunke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:09:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faltskar/f/0321.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free