- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Femte cykeln /
334

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 30. Än en försvunnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

– Ers nåd har en utmärkt vacker häst. Hvad har
den kostat i inköp?

– Jag frågar kaptenen än en gång: hvar är Paul
Bertelsköld?

– Och jag svarar underdånigast än en gång, att
jag aldrig sett en så smärtbyggd algierare.

Markisinnan framdrog ur sadelhölstret en den prydligaste
lilla terzerol, inlagd med pärlemor, spände hanen
och vände mynningen mot arabens klippande öra.

– Min häst tyckes ha vunnit herr kaptens bifall,
yttrade hon, lekande med vapnet. – Nåväl, jag har ett
förslag. Antingen säger ni mig genast och utan omsvep
hvar den unge mannen befinner sig, som herrarne dödat,
eller ock skall min Saladin i nästa ögonblick ligga död
för edra fötter, och det beror då på er att lämna mig
till fots på landsvägen ...

Wagenfelt tvekade. Han visste ganska väl, att den
beslutsamma lilla fransyskan kunde hålla ord, när hon
engång fått något i sitt hufvud.

– Om ers nåd rider framåt Solna kyrka, synes
västerom kyrkan en liten talldunge och nära invid den
en rödmålad bondstuga. Där är Paul Bertelsköld. Men
jag besvär ers nåd ...

– Är han död?

– Icke ännu.

– Godt. Jag tackar er för min Saladins lif och
önskar er en angenäm ridt, herr kapten.

Med dessa ord lämnade markisinnan Egmont passagen
fri och lät sin arab sträcka ut med en snabbhet som hade
han under sina hofvar känt öknens brännande sand.
Innan kort var hon försvunnen i riktningen mot Solna.

– Det var f-n! utropade kaptenen med det nationella
svenska uttrycket för den högsta grad af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:09:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faltskar/f/0334.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free