- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Femte cykeln /
343

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 32. Spindeln i nätet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

– Hör, publiken närmar sig hitåt! De föra henne
med sig i triumf! anmärkte en annan dito.

– Baron Vergennes skall blifva lika förtjust öfver
madames triumfer, som hon själf! tillade Bertelsköld.

Icke förr var det sagdt, innan en sten flög in genom
rutan tätt bredvid honom och krossade en smäktande
Venus af alabaster vid den motstående väggen.

– Hvad vill det säga? frågade gästerne bleknande.

– En förflugen kula, ämnad åt andra håll, svarade
Bertelsköld.

Men i detsamma flög ånyo en sten genom andra
fönstret, och strax därpå följde ett hagel af dylika hälsningar,
här och där skrubbande en peruk eller sönderkrossande
än en trymå, än en ljuskrona.

– Bruden ut! Bruden ut! ropades utanför.

Gästerne flydde förskräckta in i närgränsande rum.
Värden själf syntes ett ögonblick bestört. Men hvad man
än kunde förebrå Bernhard Bertelsköld – feg var han
icke. Han nöjde sig att i hemlighet skicka en vink till
öfverståthållaren att rensa gatan, men därtill måste han
vinna tid. Han öppnade dörrarna till balkongen och
trädde ut.

Gatlysningen bestod af några eländiga oljelyktor,
af hvilka dessutom flera blifvit sönderslagna, men man
igenkände grefven vid skenet af ljusen från hans egen
salong. Ett vildt rytande, likasom af tusen lössläppta
odjur, höjdes vid hans åsyn från det mörka, böljande
folkvimlet på gatan.

– Ned med brodermördaren! Bort med grefverackaren!
Fram med bruden! skrek den ursinniga hopen,
och åter surrade ett stenregn, tätt som skuren från ett
åskmoln, kring den förmätnes hufvud, som vågade trotsa
det fria folket.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:09:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faltskar/f/0343.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free